Barnvakter
Leo was to be taken care of
nobody had any time
he was alone
nobody could do it
or?
no
there's no hope
or is it?
only wishful thinking...
no hope kvar
eller?
vi satt på buss 66 till Sofia, med Leo i vagnen. Såg husen åka förbi på sidorna. Snart var vi framme.
Jag tryckte upp vagnen för den branta trappan, tur att det fanns ett litet spår för vagnar.
En mamma hade gått upp före mig.
"Se och lär" hade Sofia sagt. Jag gjorde likadant, det gick bra, vagnen var inte så tung.
Leo får syn på en liten affär i museet, med tåg såklart.
Vi var på spårvägsmuseet, såklart det finns tåg. Leo är galen i tåg.
Han ville direkt köpa ett leksakståg, jag hade sagt att vi kunde titta på det när vi var klara.
Hoppades att han skulle glömma det, hah.
Betalade inträdet, de i kassan trodde vi var vuxna, vi fick betala 30 kronor istället för 15.
Fortsatte in på museet, noterade kafét. Leo gick iväg och lekte med Briotågen.
Vi gick med vagnen till en vagn, roligt va? Jag satte mig i den, tänkte på.
När jag hade varit där i tvåan, jag hade suttit i den vagnen, och varit lycklig.
Vagnen med oss bakom fortsatte runt till olika vagnar och bussar. Leo ville leka med tågen.
Vi gick tillbaka till tågen. Satte oss i Kafét
En trollkarl kom förbi. "Föreställningen börjar om 5 minuter, bara jag kan hitta min trollstav"
Trollstaven hade han tejpat fast på huvudet. Sofia kunde inte sluta skratta. Leo såg inte trollkarlen.
"d-det, det är så roligt för han har inget hår så han kan tejpa fast den på huvudet"
Sofia fortsätter att skratta. Hon går iväg för att betala för trollkarlens föreställning.
Betalningen drogs av på entrén, Leo ville inte gå till trollkarlen. Han gick tillbaka till sina tåg.
Leo var inte hungrig, Jag och Sofia försökte övertala honom. Men det gjorde honom inte hungrigare.
Han var säkert hungrig ändå. Vi gick till en del vi inte varit vid. Vi började bli trötta.
Satt i Kafét igen, bestämde oss för att gå hem, Leo gick fram till Sofia och tog hennes hand.
"Har du pengar?" Han hade inte glömt tåget. "Nej.." Leo släppte och gick tillbaka till mig.
"Jag vill köpa tomaståget i affären" Sa han och drog iväg mig dit. Tog bussen hem.
Jag köpte inget tåg, Leo blev ledsen. Jag frågade honom vad han ville ha, istället för ett tåg.
"Inget kan hjälpa mig!" Sa han och grät lite mer. Det var synd om honom.
Han ville inte ha godis heller. Vi åkte för långt. Var tvungna att gå tillbaka till Medborgarplatsen.
Gå, när vi var så trötta.
Barnvaktande Kamel
Kamel K
Kamel K
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jag kanske ska köpa in ett tåg att ha till hans födelsedag?
KamelKmamman
Postat av: Kamel K
nej! det ska jag göra, du får inte sno min idé!!
Postat av: Anonym
nä..de ska jag göra.....
Trackback
